Litteratur

Sveriges bandfrimärken 1920-1936 var Bo Dahlbers Magnum Opus. Boken finns till försäljning på filatelisten.se

Men Bos penna vilade aldrig. Nedan finns ett urval av artiklar Bo skrev för att propagera för filatelin.

Hembygdssamlandet är en populär del av filatelin. Hembygdsfilatelisten samlar på brev som
skickat till eller ifrån hembygden och på frimärken med vackra stämplar från de postanstalter
som låg eller ligger inom hembygden. Vykort med postanstalter och järnvägsstationer är också
en del av hembygdsfilatelin.
Läs mer!

Sollentuna fick under 1900-talet 8 postanstalter och jag har i tidigare nummer av Hembygdsfilatelisten beskrivit Rotebro och Turebergs poststationer. I den här artikeln beskriver jag posten i Helenelund som blev Sollentunas fjärde poststation. Här hade man öppnat en anhaltsstation år 1922 efter krav från befolkningen i det framväxande villaområdet. De förde frågan ända upp till regeringsnivå, men någon poststation fick inte Helenelund förrän den 1 juni 1927. Den första poststationen inrättades …
Läs mer!

Sedan Postverket organiserades av Axel Oxenstierna år 1636 har det gått en postlinje genom Sollentuna till Uppsala och längre norrut. Rotebro gästgivargård var den första anhalten för diligensen där man bytte hästar och lämnade postsäckar till området. År 1866 ersattes postdiligenstrafiken när man började leverera posten med tåg via den nyanlagda norra stambanan. 
Läs mer!

Postkontoren hade sina egna stämplar för avgående post och de stämplades enligt tabellen. Inledningsvis fanns endast ett postkontor i Riddersvik. I början av 1900-talet började Hässelby Villastad att byggas och 1913 döptes postkontoret i Riddersvik om till Hässelby Villastad. Det är också möjligt att postkontoret flyttades. Västerort hade endast ett postkontor under tiden 1890-1953. Först när Vällingby började byggas etablerades nya postkontor.
Läs mer!

Sveriges första frimärke gavs ut den 1 juli 1855. Skilling Banco-märkena trycktes på handgjort linnelumppapper från Tumba pappersbruk i dubbelak om 100 frimärken. Vattenmärke med kronornament finns i arkhörnen och två parallella linjer förekommer endast i arkets marginaler. Frimärkena hade valören skilling banco. Det var ett myntslag som användes under perioden 1835 – 1855. Samma år som frimärkena gavs ut gjordes en myntreform. Skilling banco ersattes av öre och en krona var lika med 100 öre. Frimärket tecknades och graverades av Per Ambjörn Sparre. Det rycktes i bktryck på handgjort linnelumppapper. Frimärket perforerades med tandnigen 14. Frimärket gavs ut i 5 valörer 3, 4, 6, 8, 24 skilling banco. Eftertryck gjordes 1868, 1871 och 1885. Facit nr 1 – 5.
Läs mer!

Flygande svanar, Facit nr 337, har tryckts åtminstone vid fyra tillfällen och det gavs ut för första gången ut 1942. Frimärket trycktes sedan 1953, 1968 och 1979. Men kan man se skillnad på de olika tryckningarna? Jag visar i artikeln att man kan det.
Läs mer!

På Svenska Flaggans Dag 1951 gavs de första frimärkena ut med Gustaf VI Adolf typ I.
Det var fem valörer som gavs ut och fram till det sista frimärket i serien som gavs ut, 25
öre brun den 1957-06-01m hade 14 frimärken givits ut.
Läs mer!

I den här artikeln berättar jag om utvecklingen av frimärken och postens verksamhets betydelse för oss filatelister under åren 1979-2004.
Läs mer!

Postverket började ge ut frimärkshäften 1904 då man gav ut 5 öre Oscar II i koppartryck. De första häftena var handgjorda. 1914 – 1922 gav man ut åtta häften med Gustaf V i medaljong. Under åren 1921 – 1937 gav postverket ut 19 häften. De är ofta mycket dyra.
Läs mer!

Pappret till de första svenska frimärkena tillverkades av riksbankens pappersbruk i Tumba.
Läs mer!

Postnord införde permanent klister på frimärkena för att förhindra återanvändning av frimärken som de har missat att stämpla. Nu visar det sig att de har underlättat
återanvändningen av frimärken…
Läs mer!

En helsak är ett kort, brev eller annat postalt omslag med påtryckt frankotecken. Helsaker indelas i brevkort, kortbrev, frankokuvert och aerogram. Helsaker förekom mycket tidigt, t. o. m. före frimärkets införande, men Sverige fick sina första helsaker först 1872. Helsaker delas upp i brevkort, kortbrev, frankokuvert och aerogram. Helsaker finns också i form av tjänstehelsaker.
Läs mer!

I den här artikeln tar jag upp en viktig fråga om vårt samlande. Filatelin inbjuder till hur
många olika sätt som helst att samla på. Därför snävar jag in frågeställningen till hur vi samlar
svenska frimärken utan tidsbegränsning.
Läs mer!

Vad behövs för att klassificera ett frimärke?
Filatelisten måste kunna klassificera sina frimärken och då kan det behövas olika hjälpmedel.

Läs mer!

När frimärket infördes ändrades regelverket för brevens befordran. Fraktavgifterna hade blivit mycket höga och denna fråga hade diskuterats i många länder. Fram till 1840 betalade mottagaren för brevets befordran. Nu skulle avsändaren betala. Dessutom skulle brevportot minskas så att mindre välbeställda personer också skulle kunna sända brev.
Läs mer!

Det finns flera frimärken från olika länder som har ett snarlikt utseende.
Läs mer!

Många frimärkssamlare har specialiserat sig på Finland och det förstår jag eftersom man kan samla Finland på många olika sätt.

Läs mer!

Schweiz är ett filatelistiskt mycket trevligt samlingsområde.
Läs mer!

Att skicka vykort till varandra var som mest populärt under 1890-talet och framtill ca 1930.
Miljoner kort skickades då årligen i Sverige. Det var ett enkelt sätt att kommunicera och
med kortets motiv kunde man variera hälsningen.

Läs mer!

Aerofilateli är samlandet och studiet av frimärken, brev och helsaker med anknytning till
flygpost.
Den första officiella flygposten i Sverige levererades den 21 september 1912. Olle Dahlbeck
utförde flygpostbefordran i samband med festligheterna under Barnens Dag.

Läs mer!

Bältespännarfilateli kallas även annorlunda filateli. Det finns en stor mängd märken som har
mycket gemensamt med frimärken både ifråga om utseende och funktion. I engelskspråkig
litteratur kallas de ”Cinderella stamps”, d.v.s. Askungemärken.

Läs mer!

Motivsamlande skiljer sig från traditionellt frimärkssamlande genom att man ser till motivet främst och landet varifrån märket kommer har mindre eller ingen betydelse. Variationen blir mycket stor. Vill man bygga upp en flygplanssamling så är landet varifrån märkena kommer inte intressanta. Till motivsamlingen hör allt postalt som kan knytas till motivet. Det kan handla om brev , frankostämplar och jubileumsstämplar med motiv som anknyter till motivet.
Läs mer!

Många frimärkssamlare samlar på postfriska frimärken, medan andra väljer att samla på
stämplade frimärken. När det gäller postfriska frimärken så framhävs frimärksmotivet, men det
gäller också lätt stämplade frimärken. Varianter såsom plåtsår syns bäst med postfriska eller
lättstämplade frimärken. Hembygdsfilatelisten är alltid på jakt efter frimärken med bra stämplar.
Helst ska stämpeln ha en god centrering och helst ska man kunna avläsa var och när det är
avstämplat. Lyckas man få tag på lyxstämplade frimärken så är det bra! Ett frimärke med ful
eller kladdig stämpel hör inte hemma i ett album!

Läs mer!